Välj en sida

Den ökade efterfrågan på kryddor och örter i Europa är en del av en global trend. Värdebaserat växer marknaden för kryddor och örter med 5 % per år (snabbast i Asien, 7 %) och väntas nå 9,3 miljarder Euro 2020.

Det slås fast i en rapport från CBI (Centrum tot Bevordering van de Import uit ontwikkelingslanden), en organisation finansierad av holländska utrikesministeriet med uppdrag att göra det enklare för utvecklingsländer att sälja produkter inom EU. Deras slutsatser när det gäller kryddor och örter är klart intressanta för livsmedelsindustrin.

 

CSR-perspektivet viktigt

När det gäller kryddor och örter är det liksom i all livsmedelsverksamhet viktigt att ha med sig CSR-perspektivet. Dels är det såklart viktigt att titta på miljön, men med tanke på att 97 % av de kryddor och örter som importeras till Europa kommer från utvecklingsländer, kommer sociala frågor i extra starkt fokus. En minimilista att ha koll på som köpare av kryddor och örter är:

• Barnarbete; att det inte förekommer.
• Hälsosamma och säkra arbetsförhållanden.
• Respekt för nationella och internationella arbetsregler.
• Betalar (åtminstone) minimilön.
• Korrekt användande av bekämpningsmedel; även om de används korrekt ur ett miljö- och konsumentsäkerhetsperspektiv, innebär det inte nödvändigtvis att de används på ett säkert sätt för arbetarna.

 

Ingredienser för etniska kök växer från två håll

Att den europeiska efterfrågan på kryddor och örter ökar beror på flera trender. Dels den naturliga och hälsosamma; vi vill ha naturliga smaksättare vilket innebär naturliga örter och kryddor.

Vidare ökar intresset för etniska kök från olika delar av världen, vilket innebär att nya produkter gör sitt intåg på marknaden. Det handlar både om smaker som är mer eller mindre nya (som när vi plötsligt började använda chipotle), och en ökad konsumtion genom att befintliga kryddor används i fler sammanhang. Förr var till exempel kanel mer eller mindre förbehållet efterrätter och bakverk, men används idag även i exempelvis indiska maträtter.

Att vi är allt mer intresserade av olika etniska kök beror på att etniska européer är allt mer intresserade av nya smakupplevelser, vilket sannolikt hänger ihop med det ökade resandet. Listan över de kök som är intressantast på en europeisk nivå stämmer ganska väl med listan över resmål som uppfattas som spännande:

• Kinesiskt; med smaker som peppar, ingefära och anis.
• Indiskt; med smaker som curry, chili och kardemumma.
• Thailändskt; med smaker som kassia (eller kinesisk) kanel, kryddnejlika och muskot.
• Vietnamesiskt; med smaker som ingefära, chili, fänkål och peppar.

En intressant skillnad är att efterfrågan på etnisk mat bland infödda européer är betydligt svagare i Syd- och Östeuropa än i Västeuropa. Den är dock växande även i de länderna, så det kan finnas en tanke i att vara tidigt inne på marknaden.

 

Viktigt att ha koll på invandrargrupperna

Men det är som sagt en del av förklaringen. En annan del är den ökade invandringen till Europa. För precis som att de svenskar som flyttade till Amerika för att komma undan fattigdom och förtryck gärna slog sig ner i eller runt Chicago (där det fanns en svenskspråkig dagstidning ända till 1930-talet) där det fanns andra svenskar, fördelar sig invandrarna olika mellan olika europeiska länder. Några exempel på de största invandrargrupperna i olika länder:

• Storbritannien; indier, pakistanier och bangladeshier.
• Nederländerna; indonesier, turkar och marockaner.
• Tyskland; turkar är överlägset största gruppen.
• Frankrike; marockaner, algerier och andra nationaliteter i Nordafrika samt från fransktalande delar av Västafrika som Elfenbenskusten och Centralafrikanska Republiken.
• Sverige; finnar, irakier, syrier och nationaliteter från före detta Jugoslavien.

Men själva begreppet ”etnisk mat” är trixigt. Tidigare nämnde vi att kinesiska smaker ligger bra till. Fast då får vi komma ihåg att man inom gastronomin brukar skilja mellan sju olika kinesiska kök. Ett annat jätteland som Indien har självklart också stora variationer inom landet. Dessutom förekommer det utbyten mellan kulturer – indisk mat i Tyskland och Storbritannien smakar inte likadant. Det finns alltså all anledning att fundera över att justera recept beroende på land.

En innehavare av en servicebutik i Göteborg vi talat med har en kinesisk familj i kvarteret. De är hans största kunder när det gäller svensk smörgåsgurka.

 

Källa:

cbi.eu