Välj en sida

Hur ska man få barnen att våga upptäcka och pröva nytt? Det är en fråga både föräldrar och livsmedelsindustri ställer sig. Någon som sitter på en hel del av svaren är Martina Jönsson. Hon är utbildad kostekonom och folkhälsovetare, och arbetar sedan tio år på Hushållningssällskapet, senaste fem åren i Halland. Tillsammans med sin make har hon två flickor (5 och 7 år), så Martina har både teoretisk och praktisk kunskap.

Vi bad Martina berätta mer om de olika projekt hon är involverad i när det gäller barn och mat (Martina arbetar med alla åldrar).

 

 

Världens bästa smaker – spel och lek ger kunskap och intresse

Smak- och livsnjutargurun Steffo Törnqvist har sagt att ”kunskap förhöjer njutningen”. Han syftade i och för sig på single malt och cigarrer, men principen gäller även barn:

– Världens bästa smaker är ett koncept för att alla barn på fritids, säger Martina. Det är ett brädspel som påminner lite om klassikern Den Försvunna Diamanten, och är tänkt att fungera som ett pedagogiskt hjälpmedel.

Spelet bygger på olika lektioner där barnen får lära sig om våra världsdelar och dess kryddor. Alla kryddor är kopplade till mellanmål, som barnen sedan lagar själva. Det förenar alltså teori och praktik, lek och undervisning. En bonus är att spelet – även om det såklart riktar sig till alla barn – bidrar till integrationen.

– Nyanlända barn som har svårt för språket, känner igen dofter och smaker, säger Martina.

Matlabbet – ett lyckat projekt

Alla som har eller har haft barn i förskolan vet att verksamheten är närmast besatt av teman – bokstäver, rymden, djur, skräp med mera. Martina noterade dock att ett tema saknades. Nämligen mat. Martina frågade på föräldramöte efter föräldramöte varför det var så. Till slut fick hon svaret – pedagogerna hade helt enkelt inte den kunskap och utbildning temat krävde. Så Martina skrev en projektansökan för att ta fram ett utbildningsmaterial, fick anslag från Allmänna Arvsfonden och utvecklade Matlabbet.

Inom ramen för projektet har Martina under tre år tagit fram experiment, inspirationsfilmer, handledningsmaterial, underlag för utflykter och planscher (allt material finns på matlabbet.nu). Eftersom både pedagoger och föräldrar gärna ville ha ett samlat, enkelt och lätthanterligt material publicerades i påskas en bok, Matlabbet: goda experiment för hungriga barn. Innehållet är utvärderat och godkänt av barn och sedan faktagranskat av Mia Prim, måltidsforskare och universitetslektor för institutionen för kost och idrottsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Ta chansen att vinna boken, den är priset i månadens tävling!

Den pedagogiska grundprincipen för Matlabbet är att experimentera tillsammans med barnen. Barnen har fått smaka, lukta, känna och lyssna på mängder av saker. Låt oss ta morötter som ett exempel. Barnen får själva tycka till. Vad är gott och mindre gott? Smakar de olika om de är orange, vita eller lila? Vad händer med smaken om man river, mosar eller kokar dem? Om morötterna smaksätts med citron, vad händer med smaken då?

– Resultatet är att barnen blivit mer uppmärksamma på och mer intresserade av vad de äter. De har till och med velat åka med sina föräldrar och handla i större utsträckning.
Och projektet med Matlabbet fick ett roligt avslut: Nominering i tävlingen EMBLA Nordic food awards 2017, i kategorin ”mat till barn och unga”. Fast ännu lyckligare är Martina över nya riktlinjer och rekommendationer från Skolverket och Livsmedelsverket om att använda mat och måltidspedagogik i förskolans och skolans arbete.

 

Intellektuellt funktionshindrade – mat bryter isoleringen

Många intellektuellt funktionshindrade har tyvärr en väldigt låg social hälsa och umgås sällan med andra människor. De bjuder inte hem eller går hem till andra. Och att umgås kring ett matbord är ju en social hörnsten i samhället. Syftet med Martinas projekt är alltså att använda måltiden som ett sätt att bryta social isolering.

– Det fungerar ungefär som ”Halv åtta hos mig”. Matlag skapas om fyra personer och det ska genomföras fyra träffar.
Här agerar Martina spindeln i nätet och stöttar de medverkande i vad som ingår i ett värdskap: Vad ska lagas? Finns det några intoleranta eller allergier? Efterrätt eller inte? Förrätt? När ska jag handla och hur lång tid innan ska maten böra lagas? Men även det sociala kring en middagsbjudning, som vad man pratar om, hur ska man duka, med servetter och ljus kanske? Är det städat? Har jag rena kläder och kammat håret?

 

Barnen är framtiden – så ser den ut

Vad som anses ätbart handlar till stor del om kulturella konstruktioner – alla kulturer har vissa begränsningar och tabun som inte är grundade på sakliga, näringsmässiga argument. I framtiden kommer vi att se mat berikad med proteiner från exempelvis insekter. Enligt Martina är det enklare att få barn att testa nya proteinkällor som maskar och skalbaggar, jämfört med vuxna. Det beror på att barn inte har förutfattade meningar; de är mer öppna i sitt sinne eftersom de inte är lika präglade av sin kultur.

Nu är insekter än så länge inte tillåtna som mat i Sverige, men i Finland har Jord- och skogsbruksministeriet ändrat sin tolkning av EU-reglerna och därmed gett grönt ljus för insekter i maten. Vi behöver alltså inte vänta på att EU ska ändra sina bestämmelser.

Ett annat exempel än insekter är att yngre förskolebarn är mer öppna för vegetarisk mat. De har fått det från början och vant sig. Medan tonåringar har lite svårare för köttfria måndagar – de har ju vant sig vid kött eller fisk i stort sett alla dagar i veckan. Men även de är öppnare än vuxna. Så ju tidigare vi börjar, desto lättare blir det för barnen.

– Min dröm är att alla barn ska få möjlighet att tidigt få förståelse och respekt för mat. Jag tror många unga vuxna behöver få tillbaka den respekten. Att inte köpa och slänga eller haspla ur sig ”är det något ätbart idag?”. Vi vuxna måste alltid vara bra föredömen för våra barn. Alla föräldrar behöver vara måltidspedagoger.
Och den utvecklingen är på väg:

– Glädjande nog är barn mer och mer involverade i köket och i matlagningen. Det är mer matlagningsprogram för barn, själv har jag genom Matlabbet samarbetat med sommarmatskolor tillsammans med 4H, där det varit fullt varje gång. Det har varit väldigt populärt och uppskattat. Barn får äntligen ta mer plats i köket och gegga runt ordentligt.
– Att arbeta med barn i köket har lärt mig att det aldrig blir som man tänkt sig, det blir oftast mycket, mycket bättre. Bara vi vuxna engagerar oss och bjuder på oss själva. För alla kan agera bra måltidspedagoger, avslutar Martina.

 

Martinas bästa tips till livsmedelsindustrin

  • Ta bort onödigt socker och tillsatser i maten.
  • Använd bara bra råvaror.
  • Involvera barn som smakpaneler för att utvärdera.
  • Våga vara barnslig och gör maten roligare, tänk både på namn och utseende vid presentationen.
  • Vänd på diskussionen om fritt från och prata istället om det som är bra innehåll och det fina med maten, lyft fördelarna.
  • Hjälp till att få bort hobbyallergikerna, storköken går på knäna med alla specialvarianter. Självklart ska de som verkligen inte tål viss mat få specialkost.
  • Barn gillar färg och form.
  • Barn gillar inte att blanda för mycket.

 

Matglädje – när barnen själva får välja

  • Man äter tillsammans (ingen vill sitta ensam och äta).
  • Man äter samma mat.
  • Äta utan paddor och mobiler.
  • Att man pratar och tittar på varandra.
  • Att få känna på maten
  • Att inte tvingas äta upp.

 

Martinas bästa kostråd för alla

  • Ge tid för att äta.
  • Ät regelbundet frukost, mellanmål, lunch, middag och kvällsmat.
  • Skippa småätandet, det är varken bra för magen eller tänderna.
  • Ät frukt och grönt till varje måltid, även frukost kan vara en tomat- eller äppelskiva.
  • Gör det enkelt att vara nyttig, ha till exempel färdigskalade morötter i ett vattenglas i ögonhöjd i kylskåpet.
  • Ät efter säsong.
  • Använd bra råvaror.
  • Se måltiden som en av dagens höjdpunkter, och prata om maten ni äter.
  • Motion ger godare aptit och bättre sömn för både stora och små.