Välj en sida

Vi har flera gånger skrivit om hur julfirandet och inte minst julmaten förändras. Vissa saker förändras på grund av tekniken – julkorten på papper ersätts allt mer av hälsningar via mms, Facebook, Instagram eller något annat. Medan annat förändras på grund av förändringar inom kultur eller värderingar; rätter från andra länder kommer in på julbordet och vegetariska alternativ gör sitt insteg.

 

Grönare och mer internationellt julbord

Att julbordet blir allt grönare, skrev vi om inför förra julen då vi även intervjuade matkreatören och bloggaren Sofia von Porat. Hon gav oss vegetariska alternativ till skinka, Jansson och sill. Och trenden håller i sig; en snabb googling på ”vegetarisk julmat” ger över 51 000 träffar. De första träffarna är inte obskyra entusiaster utan tungviktare som Arla, ICA, Tasteline, Köket och allt om mat. Dessutom dyker Jävligt Gott, som vi berättade om i förra nyhetsbrevet, upp på topp tio.

När det gäller förnyelse i form av rätter från andra länder, tog vi även upp det förra julen. Bland annat berättade vi om handlare i Hötorgshallen som säljer etiopisk, eritreansk, chilensk, österrikisk och estniska julspecialiteter. Det är bara en tidsfråga innan vissa av dessa letar sig in även på etniskt svenska julbord. Och det är högst sannolikt att den stora invandringen de senaste åren kommer att sätta sina spår här.

Så vad är det då nyheterna kommer att ersätta? Inte ens ett svenskt julbord kan svälla hur mycket som helst? Vårt tips är att de minst populära rätterna ryker först: grisfötter, dopp i grytan och lutfisk. Medan skinka, sill och Jansson sitter säkert som mest populära rätter, även om det nu kanske blir i vegetarisk variant.

 

Det traditionella julbordet – yngre än du tror

Men att julen förändras och utvecklas är inget nytt. Redan 1928 skrev folklivsforskaren Hilding Celander boken Nordisk Jul där han ondgjorde sig över nya påfund som den moderna, rödklädda tomten och färdigbakade pepparkakor: De hade ”slagit den gamla julen och dess fornärvda utformning i spillror”.

Men den jul Celander förespråkar var inte särskilt ”fornärvd”. Det sättet att fira jul som exemplifieras i filmen ”Fanny och Alexander” kom först på 1880-talet, det vill säga ungefär 50 år innan han skrev sin bok. Men det är kanske så lång tid det tar för en stark tradition att etablera sig. Det är ju nu snart sextio år sedan vi började se Kalle Anka. De enda maträtter som kan spåras till det verkligt gamla bondesamhället är sylta och julkorv. Köttbullar? Glöm det, de gjorde sitt intåg på 1970-talet.

Och att det är helt ok att ändra även på julfirandet stod i Husmoderns köksalmanacka redan 1938: ”Allt gammalt skall man ej bibehålla, alla gamla bruk behöva ej upprätthållas men julen skall, hoppas vi, firas efter samma linjer som hittills.”

 

Solinas julbord

Vi drar oss som bekant inte för att berätta om vad andra äter, kommer att äta eller slutar äta. Så låt oss ta skeden i vacker hand och berätta vad vi på Solina äter på vårt företagsjulbord. Kanske det kan ge lite inspiration.

Årets julbord – årstiderna by the sea

Kycklingdumpling & räkdumpling med kryddig lingondip

5 sorters sill (brantevik, löksill, senapsill, stekt inlagd sill och hummersill)

Lax gravad i sesamfrön, soya och mirin

Varmrökt lax med soyabön coulis

Ägghalvor med räkor och dill

Räkor med aioli (man får skala själv)

Janssons frestelse

Sötsura revben med grönsaksjulienne

Senapsbakad julskinka

Hemmagjorda salvia- & lökköttbullar

Prinskorv

Julig kimchi

Brunkål

Saltad & sockrad potatis

Kokt potatis

Ost och bröd

Dessertbord

Ris à la Malta med sylt

Mandelmusslor med grädde och hjortronsylt

Julgodis och nötter