Välj en sida

När entreprenörskap diskuteras handlar det ofta om exempelvis it och annan teknik. Vilket beror på det faktum att dessa har enklast att attrahera riskkapital, vilket i sin tur innebär att de diskuteras mest i affärspressen. Men faktum är att den bransch som har flest nystarter är livsmedelsbranschen. 2010 till och med 2015 registrerades 732 nya aktiebolag (fortfarande är aktiva) i kategorin livsmedel.

 

Så ser de nya företagen ut.

Så vad sysslar då de nya livsmedelsföretagen med? På första plats kommer bagerier (ungefär en fjärdedel), på andra plats ölbryggerier och på tredje plats kött och chark.Sedan kommer ungefär allt man kan tänka sig inom mat; färdigrätter, fisk- och grönsaksprodukter, sprit, juice, choklad och glass.

Och vem är det då som driver de nya matföretagen? Hälften har en grundare eller medgrundare med tidigare erfarenhet från livsmedel, fyra av fem har en eller flera grundare som drivit företag tidigare. Det är alltså inga glada amatörer som plötsligt fått för sig att det ”vore så kul att jobba med mat”. De är också välutbildade. Fler än befolkningen i allmänhet, sju av tio, har universitets- eller högskoleutbildning. Så även om livsmedelsbranschen har svårt att dra till sig riskkapitalister, har den lätt att dra till sig serieentreprenörer.

Även de nya matföretagen är till stor del en mansbransch. Nio av tio företag är grundat av minst en man, och fyra av tio av minst en kvinna. Tittar man närmare på de olika segmenten, ägnar sig män i större utsträckning åt öl, sprit, chark och kaffe medan kvinnorna tillverkar choklad, glass, ost, bröd och produkter av grönsaker, frukt och bär. Högst traditionellt alltså. En intressant detalj är att matbranschen förefaller bidra till integrationen, tre av tio företag har minst en medgrundare född utanför Sverige vilket är mer än i befolkningen som helhet.

 

Hantverk och ambitiösa affärsmål.

Vad är det då som driver de nya entreprenörerna? Typiskt kretsar allt kring produkten. Ett passionerat intresse för produkten eller råvaran är det vanligaste skälet att starta företag, därefter kommer en idé om en produkt som inte redan finns. Bara ett fåtal startade för att de vill driva företag eller tjäna pengar. Det betyder nu inte att de nya matentreprenörerna är ekonomiskt naiva eller ointresserade. Den genomsnittliga målsättningen för företagarna i undersökningen är att tredubbla sin omsättning inom de närmaste fem åren. Sex av tio har planer på att anställa under de kommande åren. Till det kommer tre av tio som saknar konkreta planer, men vill göra det. Nio av tio kommer att utveckla fler produkter, åtta av tio investera i produktionsanläggningen och hälften kommer antingen att börja exportera eller att utöka sin export.

Företagen bjuder också på en intressant mix av småskalig hantverksstolthet och innovativa visioner om att lösa globala problem inom hälsa, miljö och socialt ansvar. Även om de inte direkt talar om hälsosamma produkter, är hälsotrenden ändå tydlig – de talar om att deras produkter innehåller få eller inga tillsatser och att de använder ekologiska och lokala råvaror i så hög utsträckning som möjligt.

De är också högst varumärkesmedvetna: Två av tre säger att varumärket är ”mycket viktigt” för företagets framgång, resten anger att det är ”viktigt”. De lyfter fram råvarorna, hantverket, kvaliteten, traditionen, smaken och passionen, samt att det är ekologiskt, utan tillsatser och närproducerat.

Sju av tio av de nya företagarna i undersökningen placerar sina produkter i priskategorin ”premium”, och fyra av tio använder ordet ”lyxprodukter” för att beskriva vad de gör. Lyx i det här fallet handlar dock inte om att det är flådigt, utan om att använda de bästa råvarorna, ta hand om miljön och göra riktigt goda produkter.

 

Ett fenomen över hela Sverige.

På senare tid har debatten om att hela Sverige ska leva vaknat till liv igen på allvar. Diskussionen om stad kontra landsbygd/mindre ort har nog inte varit så aktuell på ett politiskt plan sedan 1970-talets flyttlasspolitik, då staten i praktiken subventionerade avfolkningen av landsbygden, framför allt i norr.

De nya livsmedelsföretagen finns i hela Sverige. Och nio av tio av de nya entreprenörerna säger att den lokala anknytningen är ovärdelig, oavsett om de ligger i Säter, Kalix, Malmö eller Stockholm. Totalt är de nya matföretagen spridda på 190 av Sveriges 290 kommuner. 41 procent av de nya livsmedelsföretagen startades i någonav de tre storstadsregionerna. En majoritet av de nya företagen finns alltså utanför storstäderna.

 

Redo att möta utmaningarna.

Det är alltså en bransch med stora möjligheter. Men vilka är då utmaningarna? Till att börja med krävs ofta en större uthållighet – det går inte att starta ett livsmedelsföretag och sälja det fem år senare för miljarder. Vilket är en anledning till att de inte är kvartalsekonomins – och därmed riskkapitalbolagens – älsklingar. Men idag finns nya former av finansiering. Flera företagare berättar om crowdfunding och nyemissioner riktade till bolagens ambassadörer, vilket verkar fungera imponerande väl för vissa. Eftersom vår inhemska marknad är liten, satsar många på export. Men att exportera färskvaror som kött och ost kan vara komplicerat.

Det är vanligt att finnas på restauranger och caféer. Sju av tio företag använder den kanalen. Dessutom driver man egen försäljning – hälften (utom de som säljer alkohol) har en egen fysisk butik, café eller liknande. Fyra av fem säljer direkt till kund via den egna hemsidan. Bland de företag som säljer öl, cider, vin eller spritdrycker har en femtedel egen bar. Idag går var tredje matkrona till restaurangbranschen. Dessutom finns nya kanaler. Ett av fem företag har sina produkter representerade i onlinebutiker som MatHem, drygt ett av tio i hälsokost eller träningsbutiker, och nästan lika många i matkassar som Linas Matkasse.