Välj en sida

Livsmedelsindustrin är sannolikt den stora bransch som ligger sist i digitaliseringen. Och det är lite konstigt, för det är en bransch som globalt omsätter ungefär 65 000 miljarder kronor per år enligt Johan Jörgensen, ordförande för Internet Society Special Interest Group för Stockholm Food Tech. Men enligt honom går bara 0,25 % till utvecklingsprojekt.

 

Digitaliseringen skapar nya vinnare – och förlorare

Inom livsmedelsbranschen är det – liksom i alla branscher – den som sitter på relationen till kunden som tjänar mest pengar. Apple tjänar mer än sina underleverantörer. Inom livsmedel är det lättare att tjäna pengar som ICA-handlare än som bonde.

Och i den digitaliserade ekonomin är det information som skapar grunden för relationen; det handlar om att sitta på kunskap om kunden. Johan Jörgensen förespråkar samarbete mellan till exempel Amazon Fresh och någon av livsmedelsjättarna. Men i Frankrike har samarbete med Amazon mötts med svalt intresse, och en av anledningarna är sannolikt att matkedjorna inte vill dela relationen med en tredje part.

 

Ekologiska argument för food tech

Något som ytterligare stärker argumenten för digitalisering och food tech är att maten vi äter är intimt länkad till både miljö och hälsa, två aktuella problem. Vad gäller miljö står Livsmedelsindustrin för ungefär en tredjedel av utsläppen av växthusgaser. När det gäller hälsa är för första gången samhällskostnaden för att vi äter för mycket, lika stor som kostnaden för undernäringen.

Samtidigt är det så att mellan 20 och 40 procent av världens skörd förstörs innan den når konsumenten. Flera av dessa problem kan avhjälpas genom digitalisering och food tech.

Någon som ser klara möjligheter här är Anders Källström, ordförande i tankesmedjan Sustainability Circle, som vi intervjuade i oktober 2016. Han såg ingen motsättning mellan god ekologi och god ekonomi, tvärt om. Ett svenskt företag som vi tidigare skrivit om som vill göra upp med slöseriet är Karmalife, där 400 restauranger och butiker lägger ut erbjudanden på mat som annars skulle ha slängts.

 

Hälsovinster med digitalisering

Den delen av vår hälsa vi kan påverka kan sammanfattas i två ord: träning och mat. Resten ligger utanför individens omedelbara kontroll. Vi ser redan en digital överlappning mellan träning och hälsa genom olika typer av träningsappar.

Samma sak är på gång inom mat, där vi kommer att få hjälp med vad vi ska äta utifrån våra egna förutsättningar. Den svenska appen Lifesum är ett exempel. Och de kommer inte längre att bygga på antaganden, utan på objektiva data från exempelvis Werlabs blodprov.

Eller varför inte anpassa din kost till din genuppsättning? 23andme erbjuder DNA-tester per postorder. Du beställer ett testkit på nätet, skickar tillbaka ett salivprov och får reda på ditt DNA. Idag används testet för släktforskning, men det är bara en tidsfråga innan mer avancerade test som visar till exempel om du är genetiskt benägen att bli överviktig kommer.

 

Svensk food tech att hålla ögonen på

Hur ligger då Sverige till i den här utvecklingen? Riktigt bra, faktiskt. Det finns många spännande svenska satsningar inom food tech. Några exempel ser du nedan.

  • Oatly: Bakom bolagets framgång ligger både forskning och en tekniskt avancerad process för att få fram rätt smak och konsistens på havreprodukterna. Grundarna Rickard och Björn Öste har nu även tagit fram The 25, ett bordsvatten som uppges stabilisera blodsockret efter en måltid.
  • Ifoodbag har vi skrivit utförligt om tidigare. De har tagit fram en kylkasse som håller mat kyld och fryst upp till 24 timmar. Bland kunderna finns bland annat Mat.se och livsmedelskedjor. Företaget fick förra året en order på 100 miljoner från en kenyansk livsmedelskedja.
  • Simris Alg fick Livsmedelspriset 2017 för en revolutionerande metod att utvinna omega 3 ur alger. Företagets idé är att ersätta fiskolja med algolja i kosttillskott och livsmedel, vilka då blir mer miljövänliga.
  • Matsmart köper in stora volymer av överskottsvaror eller varor där bäst före-datumet är nära, och säljer billigare via sin sajt.
  • Innoscentia har tagit fram en sensor som kan läsa av om till exempel förpackat kött är dåligt eller inte. Med produkten kan köttproducenter minska sitt svinn.
  • Food for progress produkt Oumph har vi också beskrivit tidigare. De tar fram nya typer av vegetariska proteinprodukter, som har en konsistens liknande kött.
  • Micvac vakuumförpackar färsk färdigmat så att den får en längre hållbarhet. Pastöriseringstiden minimeras, samtidigt som näringsinnehåll och smak maximeras, utan konserveringsmedel.
  • Ipiit har en app som läser av streckkoden på matvaror, så att den som är allergisk eller vill välja bort någon ingrediens kan göra det på ett smidigt sätt.
  • Vegafish har byggt en försöksanläggning för miljövänlig odling av jätteräkor, där man använder spillvärme för uppvärmning av odlingsbassängerna, hållbart foder och slutna system. Resultatet blir klimatsmarta, svenskodlade jätteräkor.