Välj en sida

Ungefär 8 % av befolkningen – till allra största delen äldre – har behov av konsistensanpassad mat. Och tekniken med 3D-skrivare kan vara till hjälp – det blir enkelt att skapa attraktiva och individanpassade måltider.

– Att skriva ut mat tycker många låter futuristiskt och kanske lite suspekt. Men det handlar inte om att stoppa något konstigt i en maskin, som sedan omvandlas till mat. Vi använder puread mat, som maskinen gör tredimensionella former av. Den fungerar som en automatiserad sprits, säger Evelina Höglund, forskare på RISE:s enhet Jordbruk och livsmedel.
Nyckeln är att måltiden ser mer inbjudande ut: Den pureade broccolin ser ut som en vanlig broccolibukett, kycklingen som en kycklingfilé och så vidare. Det går också att göra fyllda produkter som oxrulader, där man väljer var i produkten man vill placera ut smakkomponenter.

Det finns förstås utmaningar kvar, men samtidigt ska man komma ihåg att ute i Europa finns redan 3D-skrivarföretag med inriktning livsmedel. Tidigt ute var konfektyr- och konditoriområdet, men 3D-printning av mat handlar idag om mycket mer än sötsaker eller enklare rätter.

Food Ink är en gourmetrestaurang där allt är 3D-printat: Mat, möbler, bestick och porslin. Och det är inte en framtidsvision, Food Ink är i full gång nu. Eftersom 3D-tekniken gör Food Ink extremt flyttbar, har den formen av en turnerande pop-up restaurang. Restaurangen har eller kommer att poppa upp i bland annat New York, Kapstaden, Tel Aviv, Shanghai och Amsterdam.

 

Nya råd för äldre inför 2018

Mer närliggande är att Livsmedelsverket i början av 2018 kommer med nya råd om mat i äldreomsorgen. Bakgrunden är att många sköra eller sjuka äldre idag helt enkelt riskerar undernäring. Den stora skillnaden mot tidigare råd är betydligt större fokus på måltiden som helhetsupplevelse, inte bara ett sätt att administrera rätt näringsinnehåll.

Samtidigt finns det en tendens i inte minst sociala media att överdriva problemen med maten på särskilda boenden för äldre. Frågar man de äldre i egen person tycker 76 % att maten smakar mycket eller ganska bra och 70 % tycker att måltiderna är en trevlig stund på dagen. Så situationen är långt ifrån katastrofal, men med tydligt utrymme för stora förbättringar.

 

Hela måltidsupplevelsen viktig

För att åstadkomma dessa förbättringar har Livsmedelsverket tagit fram ett antal huvudpunkter.

Individens rätt att få behålla sina vanor kring mat och måltider, vilket innebär rätt att få delta i beslut kring mat och måltider. Äldre är lika litet som yngre eller vegetarianer en homogen grupp. Sannolikt kommer detta behov att öka, med tanke på att vi får allt fler äldre som är uppväxta med farmors falafel snarare än mormors köttbullar.

Det leder i sin tur till att det man kallar det institutionella ramverkets dominans måste brytas. Denna dominans innebär att önskemål inte tillfredsställs på grund av struktur och organisation – den äldre anpassas till systemet, när det borde vara tvärt om.

Måltiden ska vara skyddad. Det betyder att måltiden ska vara en fredad zon med lugn och ro: Ingen medicinering, verksamhetsplanering, personalbyten, vägning eller andra medicinska eller organisatoriska åtgärder. Och det borde ju vara självklart. Vem gillar att bli störd mitt i maten?

Med det sagt måste det finnas en tydlig ansvarsfördelning kring måltiderna, annars blir de lätt något slags allmän tid som kan fyllas med lite vad som helt. Och det som är allas ansvar, blir ofta ingens ansvar.

 

Källa: Livsmedelsverket, RISE, Food Ink.