Välj en sida

För att koll på det allra senaste, besökte Daniel Molin, kvalitets- och miljöchef på Solina både Allergendagen och Märkningsdagen i december 2017. De handlade om märkning av vegetariska och veganska produkter samt märkning av allergener.

Bakgrunden till att ta upp märkning av vegetariska och veganska produkter är såklart den ökade efterfrågan och det därmed ökade utbudet, säger Daniel.

 

Ordning i den vegetariska rabatten

Här kan man helt enkelt titta på vad Livsmedelsverket säger. Vegetarisk mat delas enligt dem in i tre olika grupper:

  • Veganmat består helt av vegetabilier utan något inslag från djurriket, alltså varken kött, fisk, skaldjur, mjölkprodukter, ägg eller honung.
  • Lakto-vegetarisk mat innehåller vegetabilier och mjölkprodukter.
  • Lakto-ovo-vegetarisk mat innehåller vegetabilier, mjölkprodukter och ägg.
  • Problemet är bara att många av de nya vegetarianerna själva inte är så pålästa om vegetarianism. Det är inte säkert att de vet att ”ovo” betyder ägg eller att laktobetyder mjölk(produkter). Då är det tydligare att skriva exempelvis vegetariska biffar med ägg. Eller vegetarisk lasagne med ost”.
Däremot förstår de flesta, inte minst veganerna själva, att vegansk innebär helt fri från animaliska ingredienser eller tillsatser med animaliskt ursprung, säger Daniel.

 

Livsmedelsföretagen välkomnar helhetssyn

Så långt Livsmedelsverkets rekommendationer. Hur ser svenska livsmedelsföretag på vegetariskt?

Till att börja med är begreppet vegetariskt vedertaget för produkter som även kan innehålla mjölk, ost och ägg. Det framgår i media, på restauranger, recepthemsidor och inte minst i konsumentundersökningar, berättar Danielvidare.

Så varför krångla med lakto och ovo och inte bara hålla sig till vegetabiliska ingredienser? Det beror på att det finns fördelar med att använda mjölk, ost och ägg i vegetariska produkter, framför allt när det gäller näringssammansättningen. I synnerhet protein kan annars vara en utmaning.

Det är dock viktigt att alltid framhäva om produkten innehåller mjölk, ost och ägg även av en annan anledning; de är enligt lagstiftningen allergener, säger Daniel.

De svenska livsmedelsföretagen vill ha en europeisk samsyn och tydliga regler för vegetariskt. Det blir enklare för både konsumenter och producenter om det finns en gemensam märkningsstruktur att förhålla sig till.

Och den är på gång: EU-Kommissionen väntas under 2019 lägga fram förslag om definitioner av vegetarisk och vegansk mat. Till dess finns en överenskommelse om definitioner mellan FoodDrinkEurope och European Vegetarian Union på plats. Den innebär att ägg och mjölk kan ingå. Överenskommelsen följs förresten redan av tyska myndigheter. Det finns också en märkningssymbol, V-label.

 

Lagstiftade gränsvärden för allergener långt borta

På Allergidagen samlades alla med anknytning till livsmedelsbranschen; organisationer, handel, producenter, ingrediensföretag, primärproducenter, utbildnings- och analysföretag, sjukvården och myndigheter. Motivet för att samla alla var att skapa en gemensam helhetssyn.

I Sverige hade vi tidigare en anmälningsplikt för produkter med särskilda näringsrekommendationer (SÄRNÄR), som försvann när EU:s informationsförordning infördes. SÄRNÄR kommer dock att återinföras.

Svenska livsmedelsföretag har tillsammans med myndigheten (Livsmedelsverket), beslutat att återinföra detta för ”fri från produkter”, detskapar tydligt fokus och gör produkterna mer seriösa.

Det är däremot inte troligt att det blir lagstiftade gränsvärden de närmsta åren. Då är befintliga värden från bland andra FARRP och Vital en bra hjälp.

 

Svårare sälja utländsk biff som svensk

Märkning kan man säga handlar om kommunikationen mellan konsument och företag vad gäller produktegenskaper och -innehåll. En viktig del är spårbarhet och riskminimering, vilket togs upp ett tidigare seminarium i Malmö.

Den tekniska utvecklingen skapar förutsättningar för att följa produkten på ett helt nytt sätt genom hela resan genom värdekedjan.

Tidigare har spårbarhet mest setts som en angelägenhet för producenter och handel. Den nya tekniken bär informationen vidare till slutkund.

Några som tar det här på största allvar är de svenska köttföretagen. De använder isotopanalys. Det innebär att de har samlat data från svenska gårdar, och med den byggt en databas med information om bland annat köttets ursprung.

Eftersom isotoper varierar mellan olika geografiska områden, kan man genom stickprov direkt se om biffen som säljs som svensk verkligen kommer från Sverige.

Man ska komma ihåg att 70 % av konsumenterna använder sin smartphone i butik för att fatta beslut. De vill veta ursprunget och ha fakta om hur processen har gått till, avslutar Daniel.