Välj en sida

Allt fler blir vegetarianer, helt eller delvis. Detta hänger ihop med flera faktorer och drivkrafter. I den här artikeln tänkte vi titta lite närmare på dem. Vi kan börja med att konstatera att den moderna vegetarianismen – det vill säga den som inte grundar sig i religiösa sedvänjor – är ett modernt fenomen.

Den vegetariska rörelsen började runt förra sekelskiftet och fick ett bredare genomslag under hippierörelsen och den gröna vågen på 1960/70-talen. Under senare tid har vegetarianismen dock genomgått en metamorfos. Idag kan vem som helst vara vegetarian, restauranger från gatukök till fine dining har självklart vegetariskt på menyn.

Solina har en bred erfarenhet av att arbeta med vegetariska produkter, både i Norden och övriga Europa. Och nu planerar man för ytterligare en stor satsning i Sverige och Norden inom det vegetariska segmentet.

Låt oss börja med att titta på de olika typer av vegetarianer som finns.

 

Olika typer av vegetarianer.

En väldigt intressant del av den vegetariska marknaden är de så kallade flextarianerna, eller semivegetarianer som de även kallas. Det är människor som minskar mer eller mindre kraftigt på köttet, till exempel genom gröna dagar. Meatfree Monday kan ses som ett flextarianskt initiativ. Hela 60 % av svenskarna vill gå i flextariansk riktning. Det är inte långsökt att tänka sig att de behöver hjälp med idéer, recept och produkter, både i form av råvaror och hel- eller halvfärdiga rätter.

Demi- och pescevegetarianer kan äta fågel (demi) och/eller fisk och skaldjur (pesce). Men alltså inget rött kött. Om det kan kallas vegetarianism kan diskuteras, men det är inte vår sak att ta ställning till.

Vanliga vegetarianer borde, om man vill vara petig, kallas lakto- (äter mejeriprodukter) eller ovo- (äter ägg) vegetarianer. Här är nyckeln att djuren inte dödas. Däremot är det såklart så att eftersom de allra flesta vegetarianer är djurvänner, är det frigående, ekologiska ägg som gäller. Ungefär 6 % av svenskarna är vegetarianer.

De striktaste är veganer. De äter inget som kommer från djurriket, oavsett om djuren slaktas eller inte. Och till djuren räknas även insekter, så honung funkar inte heller. Ungefär 4 % av svenskarna är veganer.

 

Den vegetariska marknaden.

Vad som är viktigt här ur ett kommersiellt perspektiv är att hela 10 % av Sveriges befolkning är egentliga vegetarianer. Det finns ingen anledning att tro att det förhåller sig på något annat sätt i övriga nordiska länder. Dessutom finns en stor målgrupp som gärna vill se vegetariska alternativ; pesce-, demi- och flextarianerna: 60 % av svenskarna vill äta mer vegetariskt.

Det är värt att poängtera att den moderne vegetarianen inte är någon övervintrande hippie som käkar råris mellan kristallhealingen och auraläsningen. Det är moderna människor som återfinns i alla typer av tillvaro, vilket innebär att de ställer lika höga kulinariska krav som andra matkonsumenter.

 

Vegetarianernas olika drivkrafter.

Som vi skrev i inledningen fanns det traditionellt ett motiv att bli vegetarian; religiösa påbud. Men den moderne vegetarianen blir vegetarian av flera skäl. För individen kan givetvis dessa överlappa varandra; det kan finnas mer än ett motiv men låt oss ändå bena ut dem.

I det moderna Norden blir man oftast vegetarian av hälsoskäl, omsorg om djuren eller, vilket har seglat upp på senare år, av miljöskäl: Nötkött är en klimatbov av stora mått, det är bara att tugga i sig (ingen vits avsedd).

Sedan varierar motiven med typen av vegetarianism. Den som tycker det är direkt omoraliskt att döda djur, blir vegan eller vegetarian. Medan den som prioriterar den egna hälsan kan välja mer fritt från den vegetariska menyn. Den som ser miljön som huvudargumentet kan tänka sig fisk och fågel, eller varför inte vilt. Eller en köttbit ibland, men då ska det vara gårdsgrisar.

Vi kan konstatera att de olika mer eller mindre vegetariska alternativen som skisseras ovan är vanligare i en yngre publik. I åldrarna 18 – 30 år (så kallade millennials, dvs de som blev vuxna runt eller efter millennieskiftet) finns en stark drivkraft att bidra till en bättre värld. På tallriken leder det ofta till vegetariska alternativ. Dessutom är 35 % av maten de äter snacks i någon form, så goda vegetariska mellanmål har framtiden för sig.

Så framtiden är allt grönare check this site out.