Välj en sida

Ett par av dem har potentialen att helt revolutionera branschen, som odlad kyckling och klonade nötdjur. Andra påverkar mera vissa grenar eller verksamheter. Men allt är sådant du behöver ha koll på.

 

1: Kloningsfabrik för nötdjur i Kina.

Världens största kloningsfabrik för djur öppnas i Tianjin, 14 mil sydöst om Peking under första halvan av 2016. Syftet är att klona framför allt högkvalitativa nötdjur. Efterfrågan växer och det är brist på inhemskt nötkött. Målsättningen är en miljon klonade kor år 2020.

–      Vi bygger någonting som inte funnits förut, säger företagsledaren Xu Xiaochun till The Guardian.

Dessutom kommer man att arbeta med utrotningshotade djur – drömmen är att kunna klona en jättepanda. Även framgångsrika kapplöpningshästar kommer att klonas eller andra djur med speciella egenskaper – till exempel duktiga sökhundar.

Boyalife, företaget bakom anläggningen, tror att det blir ett kommersiellt genombrott som banar väg för kloning inom livsmedelsbranschen.

Källa: http://www.theguardian.com

 

2: Livsmedelsföretag kräver hållbar sojaproduktion

Att köttproduktionen är ett klimatproblem är allmänt bekant vid det här laget. Men även vegetabilisk produktion kan ställa till det för miljön.

Värdefulla ekologiska miljöer försvinner när de omvandlas till jordbruksmark. Halten av växthusgaser ökar i atmosfären, det senare inte minst för att skogar – som annars suger upp koldioxid – försvinner.

En av de grödor som påverkar miljön är soja. Den används mest som foder i djurhållningen, även om den vegetariska trenden kommer att öka efterfrågan för direktkonsumtion: Soja som har ett högt näringsvärde. Som en följd av det är sojaproduktion en viktig inkomstkälla i många länder.

Den ökande efterfrågan på soja hotar unika natur­områden i framför allt Sydamerika, som rymmer en stor del av jordens djur- och växtarter.

Därför har 28 företrädare för ledande svenska branschorganisationer och företag inom livsmedel samt WWF skrivit en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet att de undertecknat Sojadialogen.

Överenskommelsen innebär, förutom att givetvis följa rena lagkrav, bland annat:

•      Stopp för avskogning och omvandling av värdefulla naturområden.

•      Bättre produktionsmetoder.

•      Säker hantering av jordbrukskemikalier.

•      Utfasning av och förbud mot av de värsta kemikalierna.

•      Förbud mot barn- och tvångsarbete samt diskriminering.

•      Säkra arbetsförhållanden, föreningsfrihet och rimliga löner.

•      Dialog med lokalbefolkningen och respekt för markrättigheter.

Källa: www.svd.se

 

3: Omakase Köttslöjd tar köttet till en ny nivå.

En framtidsspaning är att vi framöver kommer att äta mindre kött, åtminstone i Europa. Inte så att vi alla blir heltidsvegetarianer, men att vi blir flexitarianer (äter kött då och då). När vi väl sätter oss till bords kommer vi att vilja ha mer kvalitativt kött; smakmässigt, etiskt och ekologiskt.

Det har restauratören och sommelieren Daniel Crespi tagit fasta på. Han driver sedan tidigare Djuret, Pubologi, Lejontornet och baren Tweed. Och har nu öppnat Omakase Köttslöjd i Stockholms gastronomiska kvarter, Gamla Stan. En restaurang som förenar nordisk råvarufetischism och svenskt kötthantverk med japansk form.

Här serveras kött på högsta nivå på ett innovativt sätt. Även desserterna innehåller kött. Allt kött kommer från svenska kvalitetsgårdar och bereds på restaurangens eget charkuteri i Järvsö. Några exempel ur smakmenyn som alltid består av 15-20 serveringar.:

•      Havskräfta på en bädd av polkabetor, täckt av ett flortunt lager späck från ett Linderödssvin.

•      Tre millimetertunna skivor av bog, ytterlår och ryggbiff. Varje skiva av det rumsvarma köttet har en egen karaktär, fyllighet och särskild sälta.

•      Tryffelkorv med krämigt ägg förstärkt med hyvlad tryffel.

•      Tunt ytterlår på bädd av äpple och rostad havre.

Inte undra på att DN:s krogkommission gav restaurangen full pott vid sitt besök.

Källa: www.dn.se

 

4: Odlad kyckling på gång i Israel.

I augusti 2013 presenterade den holländske forskaren Mark Post den första odlade burgaren – det vill säga där köttet har växt från celler, och har aldrig varit en ko. Varför ska man då ägna sig åt att odla kött? Det starkaste argumentet är miljöskäl.

Odlat kött kräver 90 % mindre färskvatten (en bristvara i stora delar av världen) och 99 % mindre markyta (slut med förvandling av djungel till betesytor). Dessutom minskar utsläppen av växthusgaser med 80 – 90 %. Och plötsligt är kött minst lika miljövänligt som proteinrika baljväxter, vilket krävs för att ersätta kött i dieten.

Enligt nyhetssajten ISRAEL21c har nu Israeliska forskare lyckats odla kycklingfilé.

–      Odlat kött kan vara ett sätt att hjälpa både djur och miljö, men ändå låta människor få fortsätta äta sitt kött, säger Shir Friedman, en av grundarna till den israeliska non profit-stiftelsen The Modern Agriculture Foundation (MAF).

Det är värt att notera att det inte handlar om genmanipulation; en cell från en kyckling får helt enkelt dela sig på i princip samma sätt som när kycklingen växer. Att få allmänheten att förstå skillnaden mellan odlat och genmanipulerat är en kommunikativ utmaning för MAF.

Mark Post berättade i slutet av förra året, under världens första internationella symposium om odlat kött, att acceptansen för odlat kött är större än vad man tidigare trott. Och han räknar med att det odlade köttet finns i handeln redan om 4-5 år.

Källa: Supermiljöbloggen

 

5: Ät mer av djuret.

Ett alternativ till att äta mindre kött är att helt enkelt äta mer av djuret. Det är vad trenden nose to tail går ut på. För det är inte köttätandet i sig utan uppfödningen av djuren som skapar miljöproblem. Vi äter ungefär 40 % av kossan. Resten är avfall. Skulle vi äta 45 % av kossan skulle det ha samma effekt som att minska köttkonsumtionen med 10 %.

Och det finns alldeles utmärkta bitar vi sällan äter: picanha, flat iron, ball tip och brisket. Eller rostbiffslock, fjäderbladsbog och spetsbringa, som de heter på svenska. Detta trots att detaljerna är välsmakande, användbara och prisvärda. En anledning till det låga intresset kan vara att många är osäkra på hur köttet ska användas och tillagas.

Därför går nu branschorganisationen U.S. Meat Export Federation (USMEF) ut och slår ett slag för dessa styckningsdetaljer. Målet är att inspirera och utbilda både proffs- och amatörkockar att använda nya och ovanliga köttbitar i sin matlagning.

Källor: news.cision.com