Välj en sida

Fetma i allmänhet – och i synnerhet barnfetma – är ett stort och växande problem, både i Sverige och internationellt. För att bemöta det här samlades ledande forskare inom området till en konferens i Uppsala i oktober förra året. Flera av de åtgärder som föreslogs kräver industrins medverkan.

Men först lite bakgrund. Enligt FN är idag nästan 800 miljoner människor undernärda och över två miljarder människor lider av näringsbrist. Men då ska man ha klart för sig att det aldrig varit en så liten andel av jordens befolkning som riskerat undernäring eller svält som idag. Så även om siffrorna såklart är för höga, går utvecklingen på det här området snabbt åt rätt håll. Samtidigt är nästan två miljarder människor överviktiga. 600 miljoner av dessa lider av fetma. Siffror som ökar i nästan alla länder. Och alltså går åt fel håll.

 

Nästan vart femte barn överviktigt.

Hur ser det då ut i Sverige? Här är 17 procent av barnen i åldern sju till nio år överviktiga. Det innebär att de löper löper en avsevärt större risk än sina jämnåriga att drabbas av sjukdomar som typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Framför allt är barn i socioekonomiskt svaga grupper drabbade. När det gäller barnen har samhället som alltid ett extra ansvar. En vuxen har ett eget ansvar på ett helt annat sätt för de val som avgör vikt och hälsa.

Vid konferensen i Uppsala genomfördes ett antal workshops, där olika utmaningar togs upp till diskussion. Vi kommer här att fokusera på de som har direkt bäring på livsmedelsindustrin, både handelsledet och tillverkningen.

 

Industrin måste bli bättre på kommunikation och innovation.

Under rubriken The Need for Food Industry Actions and Innovations framhölls bland annat att det krävs ett helhetsperspektiv – för att bekämpa barnfetman räcker det inte med att bara ta fram nyttiga produkter för barn; de äter ju i stor utsträckning vad de vuxna äter. Och det är via vuxna de får bilden av vad som är ”riktig” mat.

Ett viktigt område där industrin kan göra en insats – förutom att ta fram nyttigare produkter – är enligt WHO att förenkla och förbättra kommunikationen kring produkterna. I det arbetet är det viktigt att komma ihåg att de största problemen med barnfetma finns i socioekonomiskt svaga grupper. Målgruppen är alltså inte i första hand en välbeställd och välutbildad medelklass.

En frågeställning är om de stränga reglerna kring marknadsföring av livsmedels hälsoeffekter kan vara kontraproduktiva: Om vi antar att ett företag tar fram en produkt som faktiskt förebygger, låt säga, cancer är det inte säkert att det får tala om det på förpackningen. Och när vi ändå är inne på förpackningar, menar konferensen att det behöver röjas upp i den djungel av märkningar som idag finns på den europeiska marknaden.

Med det sagt måste även själva produkterna utvecklas. En riktning man pekar på är produkter med lägre energitäthet (ungefär färre kalorier per kilo). Till exempel genom att minska sockerinnehållet. Samtidigt måste de nya, nyttigare produkterna accepteras av såväl barnen som deras föräldrar. Och detta kräver i sin tur mer innovation. Något bara livsmedelsindustrin kan åstadkomma när allt är sagt och gjort. Här är ett problem att i EU är livsmedelsbranschen en av de branscher som lägger minst pengar på innovation i förhållande till omsättningen.

Ett bra exempel där man lyckats är danska Whole Grain Partnership, ett partnerskap mellan offentlig och privat sektor click to read. Där ökade man inslaget av fullkorn i ett antal produkter, och lyckades få konsumenterna att uppskatta detta så mycket att konsumtionen av fullkorn fördubblades från 35 till 70 gram per dag. Så långt det tillverkande ledet.

 

Den globala handeln måste bejaka det lokala.

Vad handelsledet kan åstadkomma diskuterades under rubriken Innovations Needed in Retail and in the Food Value Chain. Det finns idag ett flertal studier som kopplar ihop barnfetma med den globala mathandeln. Vilket kan påverka negativt; färska varor klarar ofta inte transporten lika bra och den lokala matkulturen kan slås sönder när den ska priskonkurrera med globala jättar. Dessutom är det naturligt så att den mat som finns (någorlunda) i närheten, har blivit en del av vår kultur. Vi har lärt oss ungefär var, när och hur mycket som är lagom av en viss råvara.

En lösning kan vara ett ökat samarbete med lokala producenter och distributörer, samt att visa viss omsorg när man introducerar nya produkter.

 

En finsk lösning.

Även för den som bara tänker med den ekonomiska hjärnan och inte känner med hjärtat för barnen, finns det all anledning att engagera sig. Enligt konferensens styrgrupp kommer kostnaderna för sjukvård att öka lavinartat, både i Sverige liksom i övriga delar av världen. Vi kommer inte att ha råd. Än mindre kommer fattigare länder att ha det.

Och som alla problem är det faktiskt lösbart. Du behöver inte resa längre än till Finland. I Seinäjoki, en timme sydost om Vasa, tog man fram och genomförde en tydlig vision med barns hälsa i fokus vilket lett till häpnadsväckande resultat. När arbetet startade för sju år sedan var vart femte barn under fem år överviktigt, alltså ungefär samma situation som i Sverige. I dag är den siffran halverad.

Så om akademi, näringsliv och det offentliga drar åt samma håll går det att lösa nht9bwl.