Välj en sida

Den 23 – 27 augusti gick Pangborn, världens viktigaste symposium inom smak och sensorik, av stapeln på Svenska Mässan i Göteborg bupropion 150 mg. En av deltagarna var Nordic Taste & Flavour Centre (Nordtaste). Vi fick en intervju med Maksim Pettersson Löfgren, projektledare på Nordtaste, direkt inifrån evenemanget.

– Som besökare förstår man verkligen vilken stor händelse det här är, säger Maksim. Ett perfekt forum för att synliggöra forskningen och få ny input till den fortsatta utvecklingen.

Programmet drog till sig 850 delegater från hela världen som lyssnade till världens främsta experter inom smak och sensorik. Bland föredragshållarna fanns både praktiker från industrin och mer teoretiskt inriktade forskare. Nytt för i år var ökat fokus på nordisk forskning och yngre, stigande forskare.

Så vad gjorde då Nordtaste själva där, förutom att inspireras av andra?

– Vi hade en monter med två olika aktiviteter, ett kryddmemory där deltagarna skulle gissa på olika kryddor, dels att de skulle para ihop nordiska livsmedel med rätt nordiska länder. Båda var mycket uppskattade, berättar Maksim.

 

Smakspel satte kineserna på prov.

Kryddmemoryt gav även Nordtaste en intressant insikt: Hur duktig du är på att minnas och identifiera olika kryddor beror på vilken kultur du kommer ifrån. Kineserna var till exempel inte alls bra på dragon. Dessutom var de inte särskilt duktiga på vitpeppar, trots att de använder det en hel del. Saken är den att de – till skillnad från oss nordbor – sällan använder den ensam. Å andra sidan var de klockrena på ingefära.

När det gällde nordiska smaker, ställde den norska brunosten till mest problem. Många deltagare trodde att det var fudge. De fick en rejäl överraskning när de stoppade den i munnen. Sydamerikanerna var duktiga på den danska fläsksvålen, eftersom det ofta används som tilltugg till exempelvis ett glas i öl i Sydamerika.

– Det visade sig att både memoryt och gissningsleken var riktigt bra samtalsöppnare och gav många intressanta diskussioner, berättar Maksim.

 

Att prata smak med andra kulturer.

Så långt den inspiration Nordtaste själva stod för. Vi bad Maksim lyfta andra inspirerande och intressanta inslag från symposiet för oss.

– Bland annat var det en australisk professor som talade om marknadsföring av vin i Kina.

Det är väl allmänt bekant att kineserna blivit alltmer intresserade av vin i takt med att den välbeställda medelklassen ökat. Ändå lyckas de australiska vinproducenterna inte tillräckligt bra. Professor Larry Lockshin vid University of South Australia hade tittat närmare på varför.

– För det första visade det sig att kineserna faktiskt inte dricker särskilt mycket vin. De köper gärna dyrt vin som gå-bort-present, men de dricker det sällan själva.

Det är klart att det ställer till problem för Australiens vinbönder som är mest kända för kvalitativa viner i normalprisklassen; de riktigt dyra vinerna som kineserna köper som presenter kommer framför allt från Italien och Frankrike.

– Dessutom finns problemet med att smakbeskrivningarna av vin tar avstamp i en västerländsk kontext. Slutsatsen är att smakerna måste beskrivas med begrepp som är relevanta och välkända i kulturen. Till exempel ”en ton av sichuanpeppar”.

 

Fokus på mat och hälsa

Ett mindre glamoröst, men viktigt inslag, var mat och hälsa i utvecklingsländer. Forskaren Henriette de Kock från University of Pretoria i Sydafrika berättade att fattiga familjer i Sydafrika mättar sina barn med att låta dem äta kakor till frukost eller som mellanmål. Vilket såklart inte är bra. Om du undrar varför de gör så, är det ett vanligt fenomen när länder lyfter sig ur direkt svält och onyttig mat ofta är relativt billig. Fetma är ett underklassfenomen i första hand.

– Här finns såklart en stor utmaning och möjlighet för livsmedelsindustrin, att ta fram nyttiga alternativ som smakar bra. Och i det arbetet har industrin stor nytta av den sensoriska forskningen. Det räcker inte att veta vad som smakar bra, industrin måste veta varför det smakar bra.

Fenomenet kan även iakttas i utvecklade länder som USA, där det framför allt är fattiga som blir kraftigt överviktiga. Eller i Sverige vid förra sekelskiftet där vetebröd var standard för fattiga.

– Det Henriette de Kocks projekt gick ut på var att ta fram nyttiga produkter med liknande smak och pris som de onyttiga men med nyttigare ingredienser, som andra typer av mjöl. Tricket är att se till att barnen får nyttiga alternativ som de faktiskt tycker om.

 

Sockret tar ledningen i fett- eller sockerdebatten.

Ett annat seminarium speglade den snart eviga debatten om fett eller socker är boven i överviktsdilemmat. Tidigare fanns det en undersökning som visade att människor som föredrar fett löpte mindre risk att bli feta än de som föredrog socker. Den var dock behäftad med en del brister, och nu finns en mer noggrann studie.

Den delar in människor i de som föredrar söta, feta eller salta smaker. Om det man föredrar är inlärt eller genetiskt tar studien inte hänsyn till.

– Det visade sig att de som gillar fett riskerar övervikt mer än andra, de som uppskattar socker har än lägre risk att bli feta än normalt medan de som föredrar salt varken löper högre eller lägre risk att bli fetare än snittbefolkningen.

Vill du veta mer om vad som hände på världens viktigaste symposium inom smak och sensorik, kontakta gärna Maksim Pettersson på Nordtaste. Han berättar gärna mer.