Välj en sida

Anders Källström är ordförande i tankesmedjan Sustainability Circle. Vi intervjuade honom för att prata om ämnet hållbar utveckling, smarta industrier, digitalisering och om hans passion att få oss att förstå att ekonomi är mer än en balansräkning.

Dessutom har han skrivit boken ”Ekonomi för tänkare”, som berättar hur den svenska välfärden skapades.

 

Anders är ekonomen och forskaren som doktorerat i redovisning, verkat som vd under 23 år och varit lärare i 10 år på Handelshögskolan i Göteborg. Idag är han alltså ordförande i Sustainability Circle. Det är ett nätverk för företag som genom ett Smart Maintenance får en smart industri som gör att vi kan hävda oss i världen långsiktigt och få en hållbar utveckling.

Världen har ekonomiskt förändrats i rasande fart sedan Berlinmuren föll 1989, säger Anders.

Det har kommit en helt annan global konkurrens genom exempelvis samarbetet inom EU och utmaningen från Kina. Så hur ska vi inom livsmedelsindustrin – och andra med för den delen hantera den globala utvecklingen?

– Politiker, akademiker och näringsliv är rörande överens om att vår chans att hävda oss mot konkurrensen är att lösa kostnadsfrågan.

 

Smart industri kräver smart maintenance

I början av 2016 lanserade Sveriges regering en Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. I den lanseras begreppet smart industri. Och en smart industri kräver smart underhåll, eller smart maintenance.

Självklart ligger en nolltolerans mot fel i Sustainability Circles:s vison. Det är ju liksom själva idén med underhåll – att inget ska gå fel. Men Sustainability Circle tar det ett steg längre:

– Vi hävdar att vi inte längre kommer acceptera fel, säger Anders. Det leder till att underhållet går från rent underhåll, att bara laga och serva, till att bli en katalysator för teknisk utveckling.

En jämförelse som ligger nära till hands är hur transport och lager utvecklades till logistik. Eller hur gårdagens annonsering blivit den moderna tidens flerkanalsmarknadsföring.

– Det blir ingen smart industri utan smart maintenance. Det innebär förstås också att de som idag arbetar med underhåll behöver utbildas och få en starkare roll.

Enligt Anders är en konsekvens av en smart industri där vi inte accepterar fel att vi måste hitta en annan affärsekonomi; en där vi inte bara mäter det egna företaget utan också effekten på kunderna och naturen i stort.

Ett närmast absurt exempel på problem med det gamla sättet att mäta är att jordbävningen i Italien – som krävde många människoliv – ger ett positivt utslag i Italiens BNP (värdet av alla varor och tjänster som produceras inom landet); kostnaderna för återuppbyggnad, sjukvård och annat innebär ju att BNP ökar. Vilket, för att använda en akademisk term, får ses som helt galet.

– Idag styrs vi av kortsiktiga siffror. Om en trafikledning strular och tåg och tunnelbanor inte kommer fram, innebär det att människor inte kommer fram i tid till arbetet. Det kostar pengar och är inte ekonomiskt hållbart. Det behövs en ny ekonomimodell som tänker längre och större. Samtidigt som de som sköter underhållet kan visa fina siffror i sitt bolag, eftersom de sänkt sina kostnader.

 

Även ingenjörer underskattar teknikutvecklingen

De flesta av oss har mer datakraft i vår mobiltelefon än hela NASA hade när de satte Armstrong på månen 1969. Sedan dess har utvecklingen gått svindlande fort.

– De allra flesta underskattar teknikens utveckling. Dels samhällsvetare, politiker och media men även ingenjörerna.

Ett tydligt exempel på när tekniken förändrade politiken är när Jan Stenbeck började sända TV3 från utlandet, och därmed gav dödsstöten till systemet med två statliga, reklamfria TV-kanaler. Stenbecks slagord var förresten ”teknik slår politik.”

– Allt som går att digitalisera kommer att digitaliseras. Och det sker nu och kanske 10 år framåt inom industri, infrastruktur, sjukvård och fastigheter för att ta några exempel.

Det är alltså inte science fiction utan det är på riktigt, det händer här och nu. När allt digitaliseras minskar behovet av mänsklig arbetskraft. Men det ger å andra sidan större utrymme för kreativitet där människan fortfarande behövs. Kreativiteten kan alltså finansieras av minskad arbetskraft. Och i ett höglöneland som Sverige är det lönsammare att digitalisera än i ett låglöneland som Kina eller Bangladesh.

– Istället för att lägga tid, vilket är samma sak som pengar, på exempelvis produktionsstopp kan företagen lägga tid på att göra ännu bättre produkter.

Smart industri förhåller sig till traditionell industri som en smartphone förhåller sig till den traditionella telefonen. Och Sverige har goda förutsättningar. Vi är ett av de mest digitaliserade länderna i världen med en väldigt IT-mogen befolkning. Ipad är idag en vanlig doppresent, vilket är ett exempel på att även våra yngsta svenskar är väldigt IT-mogna.

 

Verklig hållbarhet kräver långsiktighet

När vi pratar sitter Anders precis och skriver på en debattartikel på temat att vårt samhälle är alltför kortsiktigt. Ett exempel: I de 30 största bolagen i Sverige har hälften av vd:arna bytts ut under 2015. Alltså en omsättningshastighet på två år. Under den tiden är det helt omöjligt att ta ansvar för en hållbar utveckling. Normalt kräver ett sådant ansvarstagande ett perspektiv på 5 – 10 år.

I det kortsiktiga samhället är det viktigare att imponera och presentera goda siffror så snabbt som möjligt, snarare än att skapa en utveckling som kan hålla. Alltså verklig hållbar utveckling.

Anders ser en fara i ordet hållbarhet, det får inte bli bara ett modeord eller en reklamklyscha.  

– Ska vi få kloka personer till en ledarroll som kan göra förändringar som är hållbara över tid måste samhället tillåta att problemen angrips istället för symptomen. Vi ser symptomproblematiken i flyktinghanteringen på medelhavet, gängutbredningen, bilbränder med mera. Samtidigt är det få som pratar om att lösa de underliggande problemen.

Så det kanske behövs Smart Maintenance på samhällsnivå också.

 

Ekonomi och hållbar utveckling hör ihop

Många anser att hållbarhetsproblemen beror på vårt ekonomiska system. Men det beror enligt Anders snarast på att en viss syn på ekonomi, snabba klipp och bra kvartalsrapporter, har fått ta överhanden:

– Det är inte bara på ledningsnivå en förändrad syn på ekonomi behövs, säger Anders, vi behöver alla tänka större och förstå vad ekonomi egentligen är. Ekonomi och hållbar utveckling har ett ofrånkomligt samband. Se bara på hur fiskaren förr byggde en hållbar fiskebåt. Den gick att ärva vilket gav trygg försörjning i generationer. Hur tänker vi idag? För visst vill vi att våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn ska kunna leva ett gott, innehållsrikt och hållbart liv?

Detta är teman som Anders tar upp i sin bok ”Ekonomi för tänkare”. Den tar med dig på en resa genom de årtionden då vi svenskar skaffade oss den välfärd vi idag tar för given. Den ger utrymme för reflektioner och slår vilken roman som helst i form av spänning och relevans. (Du kan vinna ett signerat exemplar i månadens tävling)

Anders Källström tycker att människor idag är smärtsamt obildade. Vill man spetsa till det lite, borde vi lyssna mer på P1 och mindre på skvalradion. Eller kanske plocka upp en och annan seriös bok.

– Vi behöver inspireras att tänka mer. Framtiden och naturen skriver inga kvitton.

På frågan om vilken roll livsmedelsindustrin kan ta på resan mot en hållbar utveckling ser gärna Anders en stabilisering av debatten om mat. Och han ser gärna att forskarna tar ett större ansvar. Med en smartare industri kan vi få en ekonomisk produktion som skapar utrymme för kvalitetshöjning på maten i alla led. Fler får råd att köpa högkvalitativ mat. Tidigare betydde billigt dåligt men nu och i framtiden kan vi göra allt bättre och billigare, även livsmedel.