Välj en sida

Förra året utropades till baljväxternas år av FN. Och det finns goda anledningar till det: De är näringsrika och innehåller mycket protein, mineraler och lättlösliga fibrer samtidigt som de har låg fetthalt.

Bönor är en baljväxt, vilket är världens tredje största växtfamilj med totalt cirka 18 000 arter. Det är bara korgblommiga växter och orkidéer som det finns fler arter av.

Baljväxter är viktiga omväxlingsgrödor; genom att odla bönor emellanåt kan bönder förbättra jordens bördighet. Det leder till minskat behov av konstgödsel och minskar utsläppen av växthusgaser.

Och det finns all anledning att se en ljus framtid för bönor. Det säljs allt mer bönor i Sverige. Inför säsongen 2017 ökar Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter med att kontraktera ytterligare 100 hektar för bönodling.

– Vi letar med ljus och lykta efter fler bönodlare, säger Stefan Lundgren, produktionschef på Kalmar Ölands trädgårdsprodukter, KÖTP.
Öland har blivit Sveriges böncentrum, eftersom ön generellt är frostfri. Av samma anledning har KÖTP testodlat även på Gotland, vilket visat sig framgångsrikt. Traditionellt har bruna bönor odlats på Öland, men idag odlas även kidneybönor samt svarta och vita bönor – de första såldes av GoGreen 2014.

För att ytterligare stärka baljväxterna har Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) startat The legume project, vars mål är att ”utveckla klimatsmarta och proteinrika livsmedel från inhemskt odlade baljväxter (t.ex. bönor, linser, ärter), för att öka livsmedelssystemets hållbarhet och stimulera en växande bioekonomi baserad på nya, attraktiva och hälsofrämjande livsmedel.”

Det finns flera skäl att bönor växer, den viktigaste är såklart att de spelar på två strängar samtidigt – hälsa och miljö. Lägg till att bönorna har en viktig roll i proteinskiftet, och du har ett framgångsrecept. Att stödja kundernas arbete i skiftet är för övrigt en viktig del i Solinas 7 lösningar för framtidens mat. De har alltså en självklart plats i den vegetariska trenden.

Låt oss fokusera på miljön. I ett flerfamiljshus i Uppsala genomfördes Klimaträtt, ett experiment i syfte att minska de boendes koldioxidavtryck – de skulle komma ner från över sju till ett ton koldioxid per år och familj. Och det största avtrycket sker genom maten, med transporter strax efter. De kom inte hela vägen, men väl till runt två ton. Glädjande i sammanhanget är att drygt 70 % kan tänka sig att lägga om kosten från kött mot mer vegetariskt för miljöns skull.

ICA, som var en av sponsorerna till projektet – som förresten fick FN:s klimatpris 2016 – har tagit en metodik för att knuffa konsumenterna i rätt riktning. Det bygger på begreppen öka, byt ut och begränsa. Alltså:

• Öka grönsaker, baljväxter, frukt, bär, fisk, skaldjur, nötter och frön.
• Byt ut spannmålsprodukter av vitt/skiktat mjöl, smör och smörbaserade matfetter samt feta mejeriprodukter mot fullkorn, vegetabiliska oljor samt oljebaserade matfetter samt magra mejeriprodukter.
• Begränsa rött kött, charkprodukter, drycker och livsmedel med tillsatt socker, salt och alkohol.
Detta genomförs på flera plan. Dels genom att påverka leverantörerna, men också genom att använda det som utgångspunkt när nya recept för konsument tas fram med mera. Baserat på ett underlag från Chalmers, kommer recepten att få en egen miljömärkning – från ett löv (Ok) till tre löv (bäst).

Självklart har sortimentet inom vegetariskt ökat kraftigt – med 43 % sedan 2015. Men allt går inte lika bra. Torra bönor och ärtor minskade med 2,7 % under perioden. Antagligen kommer den gröna hälsotrenden här i konflikt med våra krav på ökad bekvämlighet och snabbhet. Men å andra sidan växte bönor och ärtor som konserv med 16 %. Vidare kommer det nya produkter som bönpasta, och som ersättning för kött i exempelvis färsbiffar och liknande.

Så bönbönderna har satsat på rätt häst.